torsdag, juli 21, 2005

Som man sår får man skörda

Västerlandet står just nu inför ett massivt jätteproblem och det verkar som om de flesta människor inte ens är medvetna om det. Med hjälp av hoten från miljökatastrofer orsakade av växthuseffekten, terrorhotet, åldersbomben (att allt färre unga ska försörja allt fler gamla), de skenande oljepriserna och de snabbt ökande sociala skillnaderna står snart USA och Europa inför den „Untergang des Abendlandes“ som redan Oswald Spengler varnade för en gång i tiden. Och hur hanterar regeringarna hoten? Genom det gamla beprövade och aldrig fungerande receptet; Pladder, Övervakning, Mer övervakning, Mer skatter samt Ännu mera pladder. Alla regeringar i Europa tycks nu vara ense om att det bästa sättet att hantera de enorma problem som världsdelen dras med är att sätta upp kameror överallt, tvinga på folk biometriska pass, avlyssna deras telefonsamtal och läsa deras e-post, drogtesta dem och införa nya lagar, skatter och förordningar tills vi motats ända ned i George Orwells „1984“.

Vädret blir allt extremare, det är forskarna ense om och det kommer att få avsevärda konsekvenser på våra liv och vår ekonomi. Det löser man inte med tomt pladder. Så länge länder som USA inte är villiga att göra någonting åt saken kan vi bara räkna dagarna innan städer som Amsterdam och Venedig är ett minne blott. Terrorn är ett resultat av vårt mycket komplicerade förhållande till Islam och länderna i „Tredje världen“. Vad hjälper väl hundra kameror mot att någon spränger sig själv och sina medpassagerare i bitar i en tunnelbanevagn? Vad hjälper väl hundra bomber i Afghanistan och Irak mot att nya unga låter sig rekryteras till självmordsuppdrag? Inte ett dugg! Dessutom, om vi nu inskränker på individernas integritet och yttrandefrihet så mycket som regeringarna i London, Washington eller Stockholm vill, har då inte terroristerna redan vunnit? Varför ska vi slåss för västerländska ideal och vår „frihet“ om nu inte ens våra egna folkvalda regeringar tror på dem?

Vad kan det oljeslukande västerlandet göra åt de ständigt högre oljepriserna? Ingenting. Titta bara på USAs försök att ta kontroll över oljan i Irak. USA invaderade Irak för över tre år sedan. Idag kostar en liter bensin 12 kronor på Shellmacken i Värmdö, vad kostar den i morgon? Vi har bokstavligen fastnat med foten i skittunnan och vet inte hur vi ska ta oss loss. Det enda seriösa alternativet till olja och kol är idag kärnkraft. Den 31 maj i år stängdes Barsebäck 2 som resultatet av populistisk flathet och sedvanligt politiskt kohandlande med regeringens stödpartier.

Hur löser man problemet med en allt äldre befolkning? Genom att få folk att arbeta längre? Genom att öka invandringen av ny arbetskraft? Nej, nej det är våra regeringar alldeles för populistiska för att göra. Istället höjer man skatterna och MINSKAR invandringen. Populism är ytterst sällan kopplat till sunt förnuft. Samtidigt flyttar företagen ut produktionen till låglöneländer i Asien...

..och arbetslösheten skenar vidare.

Ett land som Sverige har nu en så stor arbetslöshet att de arbetslösa kan räknas som en egen demografisk grupp. Men kan vår regering överhuvudtaget göra något åt arbetslösheten (och vill den ens det)? Genom förtidspensioneringar och långtidssjukskrivningar av friska människor, genom att skapa en klass av bidragstagare och „arbetslivsförberedande program“ -anknutna tror sig regeringen få bukt med vår oerhört höga arbetslöshet. Men hur ska ett sådant system kunna bära sig ekonomiskt? frågar sig den räknekunnige. Enkelt, man överbeskattar bara de enda fungerande ekonomiska lokomotiven, småföretagarna, så kan man betala för kalaset ett litet tag till. Och det partiet kallar sig arbetarparti?

Ökar de sociala klyftorna ytterligare på grund av den politiska handlingsförlamningen så slutar medborgarna till slut tro på demokratin. En demokrati som inte längre bryr sig om sina medborgare är inte längre en demokrati utan bara en tom schimär värd sin vikt i skit. Resultaten blir att mer och mer människor tar till politisk eller religiös fundamentalism eller söker sig till kriminella nätverk. Kan inte samhället ta hand om sina medborgare så gör dom det själva. På det ena eller det andra sättet... Så fortsätter karusellen – allt fortare – tills ingenting av det vi förut trodde på eller levde för finns kvar längre. Av Platons, da Vincis och Voltaires Västerland blir bara kulisserna kvar. Ett döende imperium härjat av nynazister, kriminella organisationer och religiösa fundamentalister.