Deutsche Bank har mot sin vilja blivit delstaten Clevelands störste fastighetsägare.

Deutsche Bank lånade ut pengar till många husspekulanter i den amerikanska staten Cleveland. Då mängder av husägare inte hade råd att betala fodringarna valde de istället att lämna husen till banken. Detta fenomen kallas "walkout". Som en följd av alla walkouts har Deutsche Bank mot sin vilja blivit Clevelands störste fastighetsägare.

Har du kreditfrossa än? Så här fungerar kreditkrisen och så påverkar den dig.

This article is redirected from the swedish site zitiz.se due to problems with their server

Finansmarknadens konjunkturras orsakades huvudsakligen av subprimekrisen i USA. Subprime är de lån som har givits till husköpare med svag ekonomi. Bankerna klumpade ihop fordringarna och sålde dem, i syfte att sprida riskerna, globalt, som obligationer. Detta är i sig ingen ny metod utan har varit vanligt förekommande sedan decennier.

Men för ett och ett halvt år sedan började problemen med subprimlånen uppenbara sig. De amerikanska bolånetagarna hade inte råd att betala amorteringarna och räntorna. I stället lämnade de sina bostäder till banken (även kallat "walkout") för att slippa undan lånebördorna. Bankerna blev helt plötsligt ägare till mängder av fastigheter som de inte kunde bli av med. Detta sammanföll med en minskad efterfrågan och sänkta priser på fastighetsmarknaden. Det blev allt svårare för husägarna att återbelåna sina fastigheter.

Bolåneobligationerna blev värdelösa då subprimelånen förföll en masse. Obligationerna hade sålts till investerare världen över med följd att även kreditkrisen spred sig globalt. Eftersom flera storbanker hade köpt på sig mängder med obligationer tvingades de till påtagliga sänkningar av sina bokförda resurser. Ingen var helt säker på vilka banker som satt på dessa oanvändbara obligationer. Således följde en allt större misstänksamhet och ovilja att låna ut pengar till någon. Finansmarknadens deltagare kunde helt enkelt inte vara säkra på att få tillbaka sina pengar. Den stora kreditfrossan var här.

Som ett brev på posten följde en minskad efterfrågan på nybyggda hus i fastighetskrisens fotspår. Följden blev att amerikanska byggföretag och leverantörer över hela världen fick ekonomiska problem. Nästa nivå av rörelser som märkte av krisen var försäljarna och tillverkarna av byggvaror, möbler och vitvaror. Konsumenternas marginaler krympte i takt med att den privata ekonomin försämrades. Parallellt sjönk världens börser månad efter månad oupphörligt allt djupare.

Under den gångna våren trodde många analytiker att krisen var över. Dessa optimistiska förhoppningar kom dock allvarligt på skam då den aktade amerikanska investbanken Bear Stearns den 14 mars 2008 rapporterade att de hade akuta likviditetssvårigheter. JP Morgan tog över Bear Stearns med hjälp av den amerikanska staten. Det vill säga "de amerikanska skattebetalarna".

I början av september övertog den amerikanska staten de enorma bolåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae. Detta var en nödåtgärd för att de inte skulle kollapsa totalt. Det visade sig att bolåneinstituten hade utfärdat garantier för ofattbara fem biljoner dollar. Ifall de ansökte om konkurs så skulle det amerikanska finansiella systemet som helhet kanske följa med i fallet.

Den 15 september ansökte Lehman Brothers om konkursskydd. Samtidigt köpte Bank of America den anrika investbanken Merril Lynch. På mindre än sex månader har fem av USAs starkaste och största finanshus kollapsat eller blivit sålda på grund av sina katastrofala finansiella bekymmer. Bankernas affärer har kostat amerikanska skattebetalare oerhörda summor. Och inte bara amerikanska, krisen har drabbat skattebetalare och småsparare över hela världen.

Svenskarna har ännu inte drabbats lika hårt av finanskrisen som amerikanerna. Detta beror till stor del på att svenska banker inte i lika hög grad har varit inblandade i handeln med bolånevärdepapper. Däremot står SEB och Swedbank för 90% av privatlånen i de baltiska staterna. Balterna har investerat i nya hus och bilar och har nu inte råd att betala tillbaka sina banklån. Det svenska banksystemet har också känt av den internationella kreditfrossan vilket har medfört att det har blivit allt svårare att finansiera och medge lån till svenska företag.

De huvudsakliga problemen för svenskarna har varit indirekta effekter såsom sänkt förtroende för den privata och nationella framtida ekonomin. De svenska exportföretagen är starkt beroende av Storbritannien, Tyskland och USAs marknader. Då konjunkturerna viker i dessa länder och drar med sig dollarn, euron och pundet så drabbas även de svenska företagen. Som grädde på moset har Riksbanken höjt styrräntan för att dämpa inflationen, vilket har bidragit till att amorteringskostnaderna har stigit.

De senaste tidernas händelser har oroat många svenskar. Riskerna för att svenska banker skulle gå omkull eller att sparprodukter baserade på de fallna bankernas obligationer blev värdelösa har fått många sparare att lämna bankerna till förmån för säkra statsobligationer. Det är inte många experter som tror att Sverige ligger i den akuta farozonen. Finansinspektionens (FI) bedömning är att finanserna är robusta och klarar av krisen. Om Sverige drabbades av försämrad konjunktur och fallande börskurser så skulle det dock få omedelbara och direkta verkningar för både din och min privatekonomi.

Den amerikanska finansministern Henry Paulson har lovat att hundratals miljarder dollar skall injiceras i finanssystemet för att köpa upp riskabla lån. Hundratals miljarder skattedollar! Beskedet har orsakat rally på Stockholmsbörsen. SEB:s och Swedbanks aktier sköt omedelbart i höjden. Om beskedet i det långa loppet kommer att påverka den ryska börsen eller de asiatiska börserna (som har tagit oväntat mycket stryk i krisen) återstår att se.

Det finns även kortsiktiga fördelar att hämta av krisen. Behöver du inte låna pengar eller saknar amorteringar så finns det inte så mycket att i det korta loppet oroa sig för. Bensinpriserna och bostadspriserna sjunker i takt med att krisen drar fram över världen.

En fråga som vi kan ställa är dock varför det alltid måste vara skattebetalarna som täcker upp för de giriga bankdirektörerna medan dessa i sin tur drar sig undan till säkerheten med feta fallskärmsavtal och slickar såren på golfklubben? Ska småsparare och skattebetalare alltid behöva ta smällen för bankernas inkompetens och oduglighet?

Det verkar som om finansvärlden är en enda huvudlös blunder förklädd i Armanikostym. I det långa loppet är det du som betalar notan.

Fakta:

• Den globala finanskrisen har huvudsakligen orsakats av den amerikanska bolånekrisen.

• Bolånekrisen har samverkat med den allt starkare konjunkturnedgången i en negativ synergi.

• Den ekonomiska osäkerheten har gjort långivare oroliga, därav begreppet "kreditfrossa".

Läs mer om krisen:

Svenska Dagbladet
Dagens Nyheter
Dagens Industri